Den bästa av jular

Hur kunde det bli en så underbart fin jul i år? Vi fick det bästa av alla ingredienser. Börjande med snö och mera snö dagarna innan julafton, Ellas tindrande ögon då hon såg det vackra lysande julgranen på julaftonsmorgon, promenad på kyrkogården i snölandskap, mera snö, nära och kära att fira julafton med och ett barn som klarade hela kvällen som om hon aldrig skulle ha gjort något annat än suttit vid en julmiddag och sedan sov som en stock (nästan utan att vakna) till kl 8 på morgonen. Och juldagen med paket på morgonen, -10 grader och sol ute, lek i parken och pulkaåkning. Helt enkelt en julhelg som bara blev till den finaste av fina!

Tilltal

I Tyskland hade jag alltid svårt att vänja mig vid att kallas "Frau Johnsson". Speciellt då jag studerade på uni eller senare av eleverna i skolan där jag jobbade. Det kändes så gammalmodigt.

Här i Tjeckien hoppar jag fortfarande också till då jag tilltalas med "mladá paní", alltså "unga frun". Är man ogift kan man kallas för "slečna" = "fröken". (Här i höstas kallade en busschaufför mig för "slečna" men eftersom han sett att jag hade barnvagn med mig ursäktade han sig genast väldigt och bytte till "mladá paní".). Jag känner mig som om jag skulle ha förflyttats tillbaka 100 år i tiden, "unga frun" på någon herrgård liksom.

Fast något som jag reagerat på också i Finland på senaste år är att folk har börjat nia. Typ på banken eller på något annat serviceställe, någon gång i någon butik (och oftast har det varit på svenska). Stämmer det att det blivit vanligare? Varför har man börjat nia, jag trodde det gjordes en du-reform i Finland i tiderna men nu svänger det tillbaka mot ni? Intressant!

Spökskogen

Den lilla skogsparken jag skrev om tidigare hade en lite annan skepnad idag:

Kyrkogårdar

Sandudds begravningsplats i Helsingfors ligger så vackert vid vattnet. Där kan man promenera och njuta av lugnet. 

Min moster som bor i Solna bor precis bredvid Haga kyrkogård, en stor begravningsplats där man kan ta långa promenader. Jag minns ett nyår för några år sedan då det var -20 grader och snötyngda grenar på träden. Eller en allhelgona-helg då man från fönstret kunde blicka ut över ett hav av tända ljus.

Men frågan är om inte Olšanské hřbitov i stadsdelen Vinohrady i Prag slår det mesta då det kommer till kyrkogårdar. Gravarna är överväxta av murgröna, det finns många fina utsmyckade gravar. En höstdag när solen skiner och gångarna är fulla av färggrannt sprakande löv är en promenad där oslagbar.

Father Frost came to town

Regn och -2 grader gjorde att vi vaknade upp till en frusen värld. Träd och buskar inbäddade i frost, Ella och jag studerade små istappar under vår morgonpromenad.

Tågen samt spårvagnarna i Prag går inte eftersom elledningarna är täckta av ett islager.

I sagoskogen

Det är nog vackert på hösten! Vi har en ganska fin och varm höst igen (idag sol och +13 grader). Men ibland är det tjock dimma, så som en söndag för någon vecka sedan. Men vi hade en fin skogspromenad bland alla nedfallna löv.

I djurens värld

Jag: Ella, hur låter katten?

E: tiiiaaauuu

Jag: Minns du vad fågeln säger?

E: titititi

Jag: Och hunden då?

E: uff uff uff

Jag: Ella, är du ett lejon?

E: aaarrrr...

Goa lilla unge! ;-)

Promenader i Prag

Helt ok utsikt under de senaste dagarnas barnvagnspromenader:

Bilderna är faktiskt tagna mitt emot varandra (eller hur man nu skall förklara det). Den gröna kullen till vänster på den första bilden är stället där den andra bilden är tagen. På den andra bilden skymtar en grön kulle bakom trädet i mitten, och är alltså stället där den första bilden är tagen.

Prag är trevligt på många sätt och eb fördel är alla kullar på båda sidorna om floden. Det är mycket fina vyer som man inte tröttnar på.

Kockstudio Heczko & Heczko

Ibland får vi ett ryck här hemma och ställer oss och lagar någon speciell maträtt tillsammans. Det sker kvällstid då E somnat och brukar ibland ta några timmar.

I slutet av sommaren gjorde vi den tjeckiska specialiteten "nakladany hermelin", typ marinerad brieost, som några veckor senare avnjöts tillsammans med mina föräldrar. Mycket läckert!

Ikväll stod gulaš i tur, gott kött, lök och vitlök samt olika kryddor hade inhandlats och receptet lovade att grytan skulle sköta sig själv i ugnen. Där puttrar den nu sedan snart 1,5 timme och vi är mycket spända på resultatet.

Höstmorgon

Vi har en liten skogspark här i närheten som har det bästa underlaget för barn som skall somna i vagnen. Här går jag på morgonen ut med Ella och så sover hon en power nap. Parken är jätte liten, man går väl runt den på ca 10 minuter så det blir ett antal varv beroende på hur länge det tar för henne att somna (när hon väl somnat så kan man gå 1-2 varv till och sen börja gå hemåt eller någon annanstans om man vill för hon sover alltid exakt 30 minuter på förmiddagen). Men den är rätt mysig och vacker under flera årstider.

Idag på morgonen var det lite disigt och ganska rofyllt att vandra där bland prasslande löv. Inga andra människor hade tagit sig ut dit ännu vid 10-tiden så det var skönt att kunna tanka tystnad och lugn och ro.

Korrigering

Det är förresten 65 ledamöter som sitter i magistraten i Prag (några fler än de 56 jag föreslog). Korrigerar alltså härmed detta i det tidigare inlägget.

Tänk förresten att räkna rösterna i det här valet. Någon kanske har kryssat för 65 olika kandidater på sin röstsedel. Någon annan ett parti plus 14 enskilda kandidater, någon annan ett parti och två enskilda kandidater - alltså inte missa de där två små kryssen någonstans på den där enorma röstsedeln! Huh, detta skulle jag inte gärna vara ansvarig för!

Sovit gott i natt

Det var kanske aningen osmart att som redan trött mamma igår gå och lägga sig först närmare midnatt. MEN, det betydde att nattamningen redan var avklarad och jag slapp vakna efter 1-2 timmar för detta. Dessutom, då E ännu inte sover i eget rum så brukar jag ta och sova i "eget rum", dvs på soffan, under mina "lediga nätter". Och detta i kombination med öronproppar betydde att jag sov - tadaaa - från midnatt till 6.45 på morgonen! Ojojoj, det var en välbehövd lugn natt för mig (väl medveten om att det här ofta är ett undantag). Den yngsta i det här hushållet beslöt dessutom att sova till kl 7.20 imorse (också detta hör till undantagen, igår vaknade hon t.ex. kl 5.20!) så alla har vi sovit ganska gott i natt.

Om att visa upp sitt resekort

Idag kom det biljettkontrollanter på spårvagnen, jag hade redan grävt fram mitt resekort ur plånboken som fanns i ryggsäcken nere i barnvagnen men de viftade vänligt och sade att det är ok, jag behöver inte visa mitt resekort. Det här har ofta hänt i spårvagnen/metron då jag reser med barnvagnen, de vill tydligen inte besvära en då man har fullt upp att hålla styr på vagn och barn. Tacksam är man ju för det förstås.

Samma hemresa i bussen blev jag istället utskälld av busschauffören för att jag inte trängde mig fram från mitten av den proppfulla bussen (bl.a. en skolklass) för att visa mitt resekort åt honom. Jag förstår att de i regionbussarna vill se passagerarnas resekort för att kolla att man inte åker längre än man får och där stiger man normalt också på enbart vid framdörren. Med barnvagn stiger man ju på i mitten och det känns inte helt trevligt att lämna sitt barn där för att själv rusa fram och vifta med kortet, speciellt som det flera gånger hänt att chauffören gasat iväg i full fart innan jag sedan hunnit tillbaka till mitten för att hålla fast vagnen. Men, jag går alltid fram om gången är såpass tom att det går. Det var den inte idag men chauffören höll både mitten- och framdörrarna öppna och började ropa något och till sist insåg jag vad han ville. Sprang alltså ut genom dörren i mitten och till framdörren, där jag då fick utskällningen att hela bussen bara väntar på mig, och sen yttre vägen igen tillbaka. Tacksam för skolklassens lärare som bekräftade att de vaktar vagnen åt mig men nog kunde väl den arma chauffören ha varit lite mer flexibel ändå och struntat i att behöva se mitt resekort just idag?

Har röstat

Nåja, nu ett försök att blåsa liv i den här bloggen igen. Jag har faktiskt flera tankar om inlägg i huvudet, men jag hinner ju aldrig skriva.

Idag har vi i alla fall varit och röstat. Ja, jag har alltså för första gången röstat i ett val i mitt nya hemland Tjeckien. Eftersom jag här än så länge bara har temporärt boende (det kan vi ta i ett annat inlägg, lite krångliga system här...) så var jag först tvungen att gå till rådhuset och skriva in mig i vallängden. Det var dock inga problem eftersom jag är EU-medborgare (Hör Finland till EU? frågade damen på rådhuset dock... Med mitt EU-pass framför sig, hehe. Men det är ju inte alltid så lätt att veta). Så fick jag med mig ett kuvert med valsedlarna och informationen att jag får rösta i kommunalvalet (alltså det lokala för Kbely) och för huvudmagistraten i Prag (inte i senatsvalet dock).

En blick in i kuveret - ojdå, lite annat system än hemma i Finland. Valsedeln för kommunalvalet var relativ enkel, typ en dubbelvikt A4. För magistratvalet var valsedeln större än typ Hesari i storformat. Jaha, och så skulle man då förstå sig på hur själva valsystemet fungerade. Jo, på valsedeln fanns alla partier med alla kandidater listade. Ville man göra det enkelt för sig så kryssade man bara i rutan vid ett partinamn. Då faller ens röst på partiet. Men, man kan också välja enskilda kandidater, t.ex. i kommunalstyrelsen sitter 15 personer så då kan man kryssa för 15 namn från olika partier. Eller så väljer man att kryssa för ett parti (A) men dessutom t.ex. två namn från ett annat parti (B), då får parti A mina kryss för två namn färre än ifall jag bara kryssat för vid deras partinamn utan övriga enskilda kandidater. Eh, jag fattar nästan. Ja och i huvudmagistraten sitter typ 56 ledamöter... Det är ju som att kryssa för lotto om man vill gå in för att välja enskilda kandidater. Behöver jag säga att jag gjorde det enkelt för mig och valde ett helt parti?

Nåväl, vi kryssade till och med i våra blanketter hemma vid köksbordet och sen traskade vi iväg till vallokalen. Där skulle man uppge sitt husnummer, eller egentligen gå fram till rätt valfunktionär av de ca 10 som satt där (hm, jag borde ta reda på varför husnumren är så konstiga här, det är liksom sällan 1, 3, 5 till vänster och jämna till höger utan nummer som 673/5 eller 1067/2, nå det får vi också ta senare). Jag gav dem mitt pass och mitt "residence permit" men då skickades jag till en annan valfunktionär som tydligen hade hand om de "udda" invånarna. Aha, ni är den där finländskan, sade hon (ja, säkert den enda här i byn), och så kryssade hon av mig på listan där damen på rådhuset skrivit in mig. Sedan var det bara att gå in i röstbåset, lägga in sina valsedlar i ett nytt kuvert och slänga in det i valurnan. Sådär, nu har jag gjort min samhällsplikt och röstat!

1 år

För ett år sedan...

Idag - Ella 1 år

Vänligen betala

Följande utspelade sig på järnvägsstationen i Bratislava:

Vi: Kan vi sätta barnvagnen här i vagnen för bagage/cyklar så är den inte i vägen i korridoren?

Konduktören: Har ni biljett?

Vi: Ja, vi har reserverat resa med det här tåget.

Konduktören: Jag menar, har ni köpt biljett för barnvagnen?

Vi: Öööh?

Konduktören: Ni måste ha biljett för vagnen. Vänligen betala i biljettkassan i hallen, det kostar 2 euro.

Nå just så...

Lite senare i tåget, konduktören kollar våra (4 vuxna) biljetter, nickar mot den sovande (nästan) 1-åringen.

Konduktören: Och barnets biljett...?

Vi: Öööh...?

Konduktören: Ni har ingen biljett för barnet!

Vi: Hm, hon är ju inte ens ett år, sitter i famnen, tar inte upp någon plats (i tåget där vuxna måste ha platsbiljett)?!!

Konduktören: Barnet måste betala biljett, kategorin barn 0-6 år. Var så vänlig, 10 euro.*

Nå suck... Sammanlagt 12 euro betalat för 1-åringen för en 2-timmars tågresa inom Slovakien. Vi vuxna betalade 17 euro/person för hela resan från Bratislava ända över gränsen till Trinec (tillbaka till Tjeckien)...

*I biljettluckan skulle det ha kostat 5 euro men då vi frågade på tågstationen i Prag om vi skulle betala för ett spädbarn så sade de att barnet reser gratis - nå, tydligen inte på ic-tåg i Slovakien.

Så nu vet vi det...

Örhängen

Ella och jag åkte buss en dag. Ella var klädd i en blå-vit-randig klänning. En gammal dam började prata med oss och antog  att Ella var en pojke. Då jag korrigerade och sade att hon nog är en flicka så ursäktade sig damen och förklarade att då barnet inte har örhängen så förstod hon inte att det var en flicka.

Jaha, det är det som är koden! Har barnet inte örhängen så är det självklart en pojke. Heh!

Här i Tjeckien (och väl kanske i andra östeuropeiska länder) är det tradition att låta göra hål i öronen på små flickor, redan vid ett par månaders ålder faktiskt. Jag har inte ännu riktigt fått reda på varför. Bara för att indikera att de är flickor?

Själv tycker jag att det är onödigt och säger nej till det. Ella får nog när hon blir äldre själv önska sig hål i öronen om hon vill ha.

Snart ett år

Min baby-app (jaja, man har självklart en sådan) säger att det är 50 dagar kvar till nästa födelsedag. Va, vart försvann det här året? Det som kändes oändligt i början och många gånger tungt och krävande. Samtidigt så intensivt och roligt. Varje dag har betytt något nytt.

Snart blir den här filuren 1 år!

De japanska damerna och den blonda blåögda babyn

Ella och jag flög från Prag till Helsingfors med Finnairs flyg som självklart var fullt med japanska turister. Under flygresan blev jag tvungen att byta på Ella och eftersom vi satt längst fram fick jag ta henne på armen och traska genom hela planet till de bakre toaletterna där det faktiskt finns skötbord. Ungefär på halva vägen satt en grupp japanska damer (3-4 bänkrader fulla). En av dem längst fram fick syn på Ella och började vifta och peka och hojta till sina medresenärer. Där satt sen typ 15 japanska damer och oh:ade och ah:ade och skrattade och viftade till Ella när vi gick förbi. Då Ella valde att bjuda på ett leende applåderade de alla. :-D

Vilken upplevelse - nu förstår jag lite hur mina vänner som bor i Japan med två blonda barn måste känna sig.

Ella var dagen till ära klädd i vita strumpbyxor och vit body, blå shorts och ett blått linne med vita prickar. En äkta Suomi-tyttö, hon kunde ha blivit Finnairs nya maskot. Nästan så att japanerna hade plockat med henne hem som souvenir.

Sommar

Sommarvärmen slog till i Prag riktigt ordentligt i början av juni. I början av den här veckan klättrade temperaturen upp mot +35 grader och solen var brännande het. På onsdag kväll kom tack och lov det rensande åskvädret och igår vad det någorlunda behagliga +25 grader.

Ella och jag har gått ut i parken sent på eftermiddagen och sökt upp en skuggig plats under ett stort träd. Igår blåste det lite också så det var nästan lite kyligt mot kvällen innan då vi fortfarande svettades klockan sex på kvällen.

Det är spännande att vara ute och titta sig omkring tycker Ella. Det stora trädet med löven som susar är också fint att titta på. Igår kalasade vi på lite vattenmelon och lekte med en massa leksaker.

Ekologiskt och regionalt

I tillägg till förra inlägget kan jag ännu berätta att vi i vårt hus har en butik med ekologiska livsmedel och mat från lokala producenter. Ett alldeles underbart urval av varor, man kunde lätt köpa allt i butiken (som härligt nog dessutom heter Krám - kram på dem som har ork att ha en sådan business, men det verkar som folk hittat dit så vi hoppas att de hållskvar)! Nu på sommaren har de också grönsaker och allt ser så fräscht ut. Kött (också bio) och färsk fisk har de också.

Självklart är allt kanske inte biodynamiskt odlat, men mycket verkar i alla fall fräschare än det man hittar i flera supermarketar.

Något annat positivt är dessutom att vår supermarket (också i samma hus) också har börjat ha allt mera ekologiska livsmedel. Bio-citroner, -tomater, -gurka, -zuccini... Bio-ägg, -kvark, -jogurt... Mjöl, ris, mm i biovarianter.

Vilken lyx att bara gå runt husknuten och ha möjlighet att köpa bra och ekologisk mat! Självklart dyrare, men ändå värt det.

Gör om, gör... åtminstone annorlunda

Jag har börjat läsa en bok som heter "Kärnfrisk familj - så gör du!". Boken beskriver hur man kan ändra sin livsstil och få en friskare kropp men också må bättre mentalt (mindre trötther, aggressioner, bättre relation i parförhållandet, mera ork i familjen, etc) genom att lämna bort allt socker och artificiella sötningsmedel, vitt mjöl och vitt ris/pasta samt äta ekologiskt och utan förgämnen, e-koder annat skräp. Dessutom föreslår den att man skall lämna bort också mjölkprodukter - något som går helt emot tanken i bl.a. de nordiska länderna där det ju rekommenderas att man skall dricka en halv liter (ko)mjölk per dag. Boken tar också upp hur kemikalier i städprodukter och annat omkring oss i hemmet påverkar oss. Intressant läsning på många sätt!

Vissa saker kanske låter lika som många andra dieter. Jag är inte så insatt i dieter som LHCF och har framför allt egentligen aldrig läst så mycket om dieter. Men jag tycker att boken är väldigt välformulerad, informativ och reflekterande. Den berättar faktiskt inte bara att man skall lämna bort något, utan också vad t.ex. socker åstadkommer i vår kropp. Och det som står i boken får en verkligen att tänka efter - ska vi verkligen stoppa i oss så mycket sötad mat? Vid alla tillfällen då det är ens lite fest eller samvaro är det kakor och godis som gäller. Socker är lika med att vara social idag. Boken erbjuder också ett helt paket med recept och förslag på vad/hur man kan äta istället för socker, vetemjöl och vitt ris.

Hur som helst, om man nu väljer att fortsätta äta som man gör eller vill gå in för en socker-, gluten- eller mjölkfri kost är ju vars och ens sak. Efter att ha läst boken kommer jag själv att nog se över mina matvanor (trots att jag inte äter extremt mycket socker) och framför allt säkert göra annorlunda med mitt barn och den mat som serveras här hemma än det som ofta blivit norm idag. Sedan får vi se vad det blir av det hela. Kanske inte fanatiskt strikt men kanske sunt och näringsrikt.

Bröllop

I slutet av maj var Ella med om sitt livs första bröllop då våra goda vänner gifte sig i Weimar. Det var en riktigt rolig dag och vädret var, precis som på vårt bröllop, alldeles perfekt - sol och ca +22 grader. Damerna kunde klä sig i somnarklänning men herrarna svettades inte i kostym. Ella bar en söt sjömansklänning som mormor köpt, klassiskt vacker utan rysch och blingbling ;-)

På det hela taget uppförde sig Ella exemplariskt under dagen. På förmiddagen sov hon över två timmar (händer mycket sällan!) och orkade sedan med genom både vigsel, skumppa-skålande (hon nöjde sig nog med mjölk) och tårtkalas (tysk tradition att ha kaffe och kaka på eftermiddagen efter vigseln, innan själva middagen/festen på kvällen). Sedan sov hon ytterligare 1,5 timmar och orkade då vara med om hela middagen på kvällen. Vi var faktiskt tvungna att väcka henne vid båda dagssoven (har knappt hänt förut).

En lyckad dag för oss på alla sett och härligt att kunna njuta av en bröllopsfest också med ett barn på 9 månader.

Spännande med ballonger tycker Ella. Mamma lyckades i garderoben hitta en klänning som var skuren så att det faktiskt gick att amma utan att ta av sig hela plagget :-D

EU-val på Finlands ambassad

Idag är det EU-val.* Ella och jag har förhandsröstat för länge sedan. Nåja, Ella fick ju inte rösta men hon var med mig i valbåset. Hon lovade dock att inte avslöja vem jag röstade på.

Röstningen skedde på Finlands ambassad i Prag och så fick Ella också besöka sitt andra hemlands ambassad. Hon charmade damerna där (valfunktionärerna alltså) förstås och de tyckte att hon var sååå söt och lugn :)

Fastän Ella redan varit i Finland två gånger så kändes det nästan lite viktigt och högtidligt att besöka ambassaden här i Prag. Man måste ju se till att hon får tillräckligt med anknytning till Finland. Snart gör hon sin tredje resa norrut och det ser vi fram emot.

*Tjeckerna hade faktiskt sitt EU-val på fredag och lördag denna vecka.

Sömn

Sömn är något man som småbarnsföräldrar ibland får mindre och ibland mera av. Vi har inte kört någon sömnskola med Ella utan bara försökt göra vårt bästa för att hon skall somna tryggt och sova någorlunda bra.

De tre första veckorna gjorde hon knappt något annat än sov. Och redan från början tycks hon på något underligt sätt ha lyckats skilja på dag och natt för hon har alltid sovit mycket bättre och längre pass på natten än på dagen. Från tre veckors ålder fick man börja kämpa med dagssömnen och det gör vi i princip fortfarande. Hon har alltid sovit väldigt lite dagtid, och många gånger sover hon bara en halv timme i sträck. Hela hösten och vintern sov hon också endast ute i vagnen och fram till början av det här året i princip bara på promenad då vagnen var i rörelse. Sedan har vi så småningom lyckats få till det med att sova på balkongen och nu börjar det också fungera med dagssov inne. Fortfarande är hennes dagssov lite som att spela på lotto - ibland kammar man hem högsta vinsten men ofta vinner man knappt något. Nu när hon är sju månader verkar vi kunna gå ner till två sovpass under dagen eftersom hon orkar vara vaken ganska länge. Ibland får vi ihop bara ca 1,5 timmar sömn under dagen. Sover hon över två timmar sammanlagt är det en stor vinst och vid 2,5-3 timmar är det dags för fest!

Men Ella har för det mesta sovit ganska bra på nätterna, 10-11 timmars nätter är det oftast (korta uppvakningar självklart och en gång mat, men sällan längre pass vaken). Visst finns det tunga perioder men också nätter då vi får sova riktigt mycket själva. Fram till ca 2,5-månaders ålder vaknade hon bara en gång för mar, men hon sov så högljutt så att jag inte kunde sova själv. Det löstes med att jag ofta sov på soffan i det andra rummet. Fortfarande sover jag några nätter i veckan på soffan för också om vi tar nattvakt varannan natt med Petr så lyckas jag sällan sova särskilt bra under mina "lediga" nätter om jag sover med resten av familjen i sovrummet. Och så märker man nog att har hon sovit dåligt på natten så blir det mera sömn på dagen.

Ja, nog går man hur som helst omkring och är konstant trött. Också under graviditeten sov jag dåligt så nu ca ett år med dålig sömn bakom mig börjar kännas ordentligt. Och vi skrattar ibland när vi går och lägger oss 21-22-tiden på veckosluten och ibland efter kl 20 under veckan, men vi försöker vara smarta och sova så mycket vi får när Ella sover.

Men det kommer väl nog en dag då vi får vara de som väcker Ella istället, eller då hon går och lägger sig senare än vi.

En gång somnade Ella på golvet i vardagsrummet... (alltså EN gång på 7 månader)

Ja sama suomeksi

Ella har två finskspråkiga vänner här i Prag - och samtidigt har jag två nya vänner, vi är tre finska mammor som fått barn i juli-augusti 2013! Vilket sammanträffande.

Samuel är en månad och en vecka äldre än Ella och Amos bara 6 dagar äldre än henne. Vi träffas regelbundet och det är så roligt att se hur de växer tillsammans. Nu är de 7-8-månader gamla och börjar verkligen umgås. Ellas pojkvänner är båda så söta och duktiga och ganska stora pojkar. Ella har kännts som en liiiten bebis jämfört med dem men nu börjar också hon bli mera rörlig och växa lite i kapp. Dessutom får ju både Ella och jag finskaövning med det samma!

Samuel och Ella 25.3.2014

It's a girl...

Många som ser Ella för första gången tror att hon är en pojke. Ser hon pojkaktig ut?

Har jag klätt på henne något ljusrött är der dock ingen som talar om "han" eller "den lilla pojken". Är det så att flickor bara kläs i ljusrött medan pojkar har tillgång till hela resten av färgskalan?

Jag antar att det är mycket så i andra länder också, för åtminstone här är alla barnklädesbutiker indelade i ljusrött och ljusblått. Och det är ju lite tråkigt, som om det bara skulle finnas en färg, beroende på kön, som babyn skall ha på kläderna.

Vi visste på förhand att det antagligen skulle bli en flicka. Men varför inreda klädgarderoben bara med ljusrött? Vi fick en del använda kläder av folk som haft pojkar och det jag införskaffade (mest second hand) försökte jag ta i mera unisex-stil. Men inte bara för att vara unisex utan dels för att jag själv inte är så förtjust i just färgen ljusrött mem främst för att jag tycker att det är trevligt med variation och därför gärna klär Ella i gult, grönt, beige, rött, blått, grått, vitt, lila, brunt... ja och så ljusrött och ljusblått.

Is it a girl or a boy?

Finländare

Vår lilla Ella är nu redan också finsk medborgare! Efter en massa spring på 4-5 olika inrättningar här i Prag för att få hennes födelseattest översatt med apostille (den storyn borde jag ju också skriva ner, får ta det en annan gång), så var processen på magistraten i Helsingfors otroligt enkel - det tog mig ca 3 minuter att lämna in pappren, och de tog kopior på det de behövde. En knapp vecka senare hade vi ett utdrag från befolkningsdatasystemet här i postlådan. Nu har hon finskt personnummer (det borde jag lära mig utantill, men det är jätte krångligt, ingen logik som i mitt eget). Finskt pass eller id-kort skaffar vi dock inte, det är så dyrt! Här i Tjeckien kostar id-kort ca 2 euro och pass kanske 8 euro, så hon får klara sig med det (hon har redan ett tjeckiskt id-kort).