Så som alla barn så har Ella fått otaliga smeknamn redan. Här i Tjeckien
är det vanligt att man följer det ”allmänna” smeknamnet, eller diminutiven, för
ett namn, och för Ella är det Ellinka som hon kallas. Att hos oss i Finland
hitta på egna namn som antingen anknyter till det riktiga namnet eller är något
helt annat (jag tänker på att jag känner tre personer som kallas för Putte och
alla heter något helt annat egentligen), är inte så vanligt. Heter man Anna så
kallas man för Anička eller Anči (č uttalas tsch), heter man Petr kallas man
för Pet’a (uttalas Petja). Och alla människor känner till de allmänna
smeknamnen och använder dem (om man är du med den andra alltså).
Nåja, Ella har ju i alla fall av mig och min familj fått ett antal smeknamn, som nog också Petr
använder.
Här ett urval som hänvisar
till namnet: Elli, Ellis, Ella Bella, Bellis, Eltsu, Eltsu-beltsu, Ellukka…
Och övriga (som det nog bara
är jag som använder): mys-gurka (som har blivit bara gurkan), marr-råtta, jomsa-kajsa,
famn-groda, trollungen, fågelungen (när hon var nyfödd så pep hon alldeles förskräckligt och sträckte på halsen efter mat, precis som en liten fågel)…
Återstår att se om det blir
något namn som ”fastnar” eller om hon kör på Ellinka själv någon dag. Det att
hon har två förnamn gör här att båda namnen används, för det fungerar inte på
samma sätt med mellannamn som hos oss. Står det två namn i dina papper så heter
du ju så – på samma sätt som jag alltid får post från får post från t.ex.
försäkringsbolag eller banken på namnet Anna Wilhelmina Heczko, så får hon post
på Ella Sofia Heczko.
Om man har två förnamn i
Tjeckien så är man högst antagligen katolik och då får man det ena namnet vid
födseln och det andra vid dopet, men det betyder att det andra namnet inte
registreras annat än i kyrkan. Här skall man nämligen redan innan barnet föds
uppge vad det skall heta (dvs. fylla i ett antal papper, också om man vill ha
en flicka att ha efternamnet utan -ova, t.ex. för att man själv är utlänning) och
det registreras på magistraten direkt vid födseln med detta namn.
Intressant att läsa om namn, namngivning och namnbyråkrati! Jag kom att tänka på att Fru Gudskelova sku vara ett ganska finurligt namn (det namnet sku jag dessvärre inte tycka om ifall jag själv var tvungen att heta så). Varför valde du förresten bort ova-ändelsen?
SvaraRaderaIntressant också det där som du skriver om barnkläder och barnklädsstorlekar. Jag har alltid föreställt mig att om jag en vacker dag får ett barn, så köper jag tre stora kassar begagnade barnkläder från loppis och roffar åt mig första bästa plagg mitt i vardagskalabaliken. Nu lever jag ju utan både barn och kalabalik, men min föreställning tycks minsann inte passa in på dig och din familj. ;) När har jag skött barn har jag märkt att variationen på barnens benbyggnad, muskelmassa (och rörlighet i lederna) är stor från början oberoende av åldern. Någon är lätt som en fjäder, en annan är liten och bastant, en tredje är lång och mullig, en fjärde är lång men klen osv.osv. Då förstår man också att klädstorlekarna inte kan vara annat än riktgivande. Å andra sidan tycker jag som du, att det är lite konstigt att klädtillverkarna inte har samma standardmått på storlekarna.
Det var mina funderingar för den här gången. Sköt om er och må så väl där borta i den vackra staden!! Vi hörs igen!