EU-val på Finlands ambassad

Idag är det EU-val.* Ella och jag har förhandsröstat för länge sedan. Nåja, Ella fick ju inte rösta men hon var med mig i valbåset. Hon lovade dock att inte avslöja vem jag röstade på.

Röstningen skedde på Finlands ambassad i Prag och så fick Ella också besöka sitt andra hemlands ambassad. Hon charmade damerna där (valfunktionärerna alltså) förstås och de tyckte att hon var sååå söt och lugn :)

Fastän Ella redan varit i Finland två gånger så kändes det nästan lite viktigt och högtidligt att besöka ambassaden här i Prag. Man måste ju se till att hon får tillräckligt med anknytning till Finland. Snart gör hon sin tredje resa norrut och det ser vi fram emot.

*Tjeckerna hade faktiskt sitt EU-val på fredag och lördag denna vecka.

Sömn

Sömn är något man som småbarnsföräldrar ibland får mindre och ibland mera av. Vi har inte kört någon sömnskola med Ella utan bara försökt göra vårt bästa för att hon skall somna tryggt och sova någorlunda bra.

De tre första veckorna gjorde hon knappt något annat än sov. Och redan från början tycks hon på något underligt sätt ha lyckats skilja på dag och natt för hon har alltid sovit mycket bättre och längre pass på natten än på dagen. Från tre veckors ålder fick man börja kämpa med dagssömnen och det gör vi i princip fortfarande. Hon har alltid sovit väldigt lite dagtid, och många gånger sover hon bara en halv timme i sträck. Hela hösten och vintern sov hon också endast ute i vagnen och fram till början av det här året i princip bara på promenad då vagnen var i rörelse. Sedan har vi så småningom lyckats få till det med att sova på balkongen och nu börjar det också fungera med dagssov inne. Fortfarande är hennes dagssov lite som att spela på lotto - ibland kammar man hem högsta vinsten men ofta vinner man knappt något. Nu när hon är sju månader verkar vi kunna gå ner till två sovpass under dagen eftersom hon orkar vara vaken ganska länge. Ibland får vi ihop bara ca 1,5 timmar sömn under dagen. Sover hon över två timmar sammanlagt är det en stor vinst och vid 2,5-3 timmar är det dags för fest!

Men Ella har för det mesta sovit ganska bra på nätterna, 10-11 timmars nätter är det oftast (korta uppvakningar självklart och en gång mat, men sällan längre pass vaken). Visst finns det tunga perioder men också nätter då vi får sova riktigt mycket själva. Fram till ca 2,5-månaders ålder vaknade hon bara en gång för mar, men hon sov så högljutt så att jag inte kunde sova själv. Det löstes med att jag ofta sov på soffan i det andra rummet. Fortfarande sover jag några nätter i veckan på soffan för också om vi tar nattvakt varannan natt med Petr så lyckas jag sällan sova särskilt bra under mina "lediga" nätter om jag sover med resten av familjen i sovrummet. Och så märker man nog att har hon sovit dåligt på natten så blir det mera sömn på dagen.

Ja, nog går man hur som helst omkring och är konstant trött. Också under graviditeten sov jag dåligt så nu ca ett år med dålig sömn bakom mig börjar kännas ordentligt. Och vi skrattar ibland när vi går och lägger oss 21-22-tiden på veckosluten och ibland efter kl 20 under veckan, men vi försöker vara smarta och sova så mycket vi får när Ella sover.

Men det kommer väl nog en dag då vi får vara de som väcker Ella istället, eller då hon går och lägger sig senare än vi.

En gång somnade Ella på golvet i vardagsrummet... (alltså EN gång på 7 månader)

Ja sama suomeksi

Ella har två finskspråkiga vänner här i Prag - och samtidigt har jag två nya vänner, vi är tre finska mammor som fått barn i juli-augusti 2013! Vilket sammanträffande.

Samuel är en månad och en vecka äldre än Ella och Amos bara 6 dagar äldre än henne. Vi träffas regelbundet och det är så roligt att se hur de växer tillsammans. Nu är de 7-8-månader gamla och börjar verkligen umgås. Ellas pojkvänner är båda så söta och duktiga och ganska stora pojkar. Ella har kännts som en liiiten bebis jämfört med dem men nu börjar också hon bli mera rörlig och växa lite i kapp. Dessutom får ju både Ella och jag finskaövning med det samma!

Samuel och Ella 25.3.2014

It's a girl...

Många som ser Ella för första gången tror att hon är en pojke. Ser hon pojkaktig ut?

Har jag klätt på henne något ljusrött är der dock ingen som talar om "han" eller "den lilla pojken". Är det så att flickor bara kläs i ljusrött medan pojkar har tillgång till hela resten av färgskalan?

Jag antar att det är mycket så i andra länder också, för åtminstone här är alla barnklädesbutiker indelade i ljusrött och ljusblått. Och det är ju lite tråkigt, som om det bara skulle finnas en färg, beroende på kön, som babyn skall ha på kläderna.

Vi visste på förhand att det antagligen skulle bli en flicka. Men varför inreda klädgarderoben bara med ljusrött? Vi fick en del använda kläder av folk som haft pojkar och det jag införskaffade (mest second hand) försökte jag ta i mera unisex-stil. Men inte bara för att vara unisex utan dels för att jag själv inte är så förtjust i just färgen ljusrött mem främst för att jag tycker att det är trevligt med variation och därför gärna klär Ella i gult, grönt, beige, rött, blått, grått, vitt, lila, brunt... ja och så ljusrött och ljusblått.

Is it a girl or a boy?

Finländare

Vår lilla Ella är nu redan också finsk medborgare! Efter en massa spring på 4-5 olika inrättningar här i Prag för att få hennes födelseattest översatt med apostille (den storyn borde jag ju också skriva ner, får ta det en annan gång), så var processen på magistraten i Helsingfors otroligt enkel - det tog mig ca 3 minuter att lämna in pappren, och de tog kopior på det de behövde. En knapp vecka senare hade vi ett utdrag från befolkningsdatasystemet här i postlådan. Nu har hon finskt personnummer (det borde jag lära mig utantill, men det är jätte krångligt, ingen logik som i mitt eget). Finskt pass eller id-kort skaffar vi dock inte, det är så dyrt! Här i Tjeckien kostar id-kort ca 2 euro och pass kanske 8 euro, så hon får klara sig med det (hon har redan ett tjeckiskt id-kort).

Barnkläder

Hur skall man förstå sig på det här med storlekarna på barnkläder då det redan för spädbarn visar sig att olika butiker och märken har olika stora kläder för samma storlekar? Jag köpte en vinterhalare (overall) åt Ella, begagnat så jag kunde inte ens se på den så värst mycket innan, och det står i den att det är för ett barn på 3-6 månader (upp till 8 kg). Det skulle ju räcka jätte bra hela vintern tänkte jag. Igår satte jag på henne den för första gången och den verkar just nu vara precis passlig. Nu är hon 3,5 månader och när hon var 3 månader var hon precis på medelkurvan vad gäller längd och vikt så hon är inte extra stor eller något. Jag undrar verkligen om halaren skall gå på henne ännu om 2 månader?
Är skandinaviska barn och längd- och viktkurvorna i Skandinavien kanske annorlunda än de i andra länder? Halaren är av märket Mothercare och jag tror att det är brittiskt. Men samtidigt har hon en annan halare som jag också tror är ett brittiskt märke, också i storlek 3-6 månader (62/68) och den drunknar hon i fortfarande. Vi har också en ylle-fleece-overall från Polarn&Pyret som är storlek 62/68 och den har jag inte ens börjat använda eftersom den är jättelång.
När Ella var 2,5 månader köpte vi en klänning på KappAhl. Den var i storlek 62 men jag tyckte att den såg ganska liten ut så jag tog också en annan klänning i storlek 68 också, den kan hon ju ha senare tänkte jag. Klänningen i storlek 62 provade jag på henne en gång hemma, och tog av den direkt. Hon kunde ju knappt röra sig i den. Klänningen i storlek 68 var lite stor men helt ok. Och då skall storlek 62 motsvara 2-4 månader och 68 motsvara 4-6 månader. Samtidigt köpte vi en body på KappAhl i storlek 62 - den är fortfarande stor åt henne. Hoppas inte butikerna gör flickkläder (klänningar typ) redan för spädbarn i spända, mindre storlekar, precis som det verkar vara för äldre barn att flickorna skall ha tighta kläder medan pojkarna har lösa byxor och tröjor.
Sedan är det väl ganska stor skillnad på en 3-månaders och en 6-månaders baby så man kunde tycka att de skulle göra en halare som skall gå för 3-6 månader lite större så att den säkert går på hela tiden, det gör ju inget om den är stor i början. På en baby kan man ju inte direkt börja prova kläderna, så som man gör själv, så det är inte så enkelt om klädtillverkarna har olika mått på samma storlekar. Ja, vi får se hur länge Ella kan ha den här vinterhalaren. Kanske hon har gjort en växtspurt på en halv månad och inte växer så mycket på kommande 1-2 månader istället (man lyckas ju inte mäta henne själv så vi vet inte hur lång hon är just idag).

Namngivning

Eftersom jag får äta morgonmål ensam och i tystnad idag så hinner jag med lite bloggande också. Jag tänkte ännu skriva lite om namngivningen här i Tjeckien.
Som jag nämnde i det förra inlägget så skall man alltså bestämma sig för namnen redan innan barnet föds. På blanketten fyller man i både ett flick- och ett pojknamn (om man nu är helt säker på könet så räcker det förstås med bara någondera). Att göra som i Finland och vänta tills barnet föds och sedan se om namnet man tänkt ut passar eller kanske hitta något annat, det är helt främmande här. Petr tyckte det var konstigt att vänner i Finland inte hade namn åt sina barn på ett par månader efter att barnet fötts. Och egentligen tycker jag att systemet här är rätt bra, någon gång måste man ju bestämma sig och gör man det en månad innan barnet föds eller två månader efter så är det väl kanske inte så stor skillnad. Vi hade åtminstone bara ett tänkbart vardera av flick- och pojknamn så för oss var det ingen skillnad. (Och skulle det riktigt krisa sig och barnet vid födseln inte alls ser ut som det namnet man uppgett så kan man så vitt jag vet nog ändra.)
Namnet (eller namnen) skall hur som helst följa vissa regler, det går inte att hitta på vad som helst. Ifall båda föräldrarna är utlänningar får man utan problem välja vilket namn (ord) som helst, men om ena föräldern är tjeckisk så skall man följa de namn som finns listade som godkända tjeckiska namn. Detta är något som många utlänningar fasar för - tänk om jag velat ge mitt barn ett traditionellt finskt namn som inte finns i den tjeckiska listan? Ja, då får man ansöka om att få detta godkänt. Vi hade ju inga problem med detta eftersom vi valde namn som fanns listade här (också om vi stavar lite annorlunda), men jag har vänner som velat ge sina barn namn som inte fanns på listan. Då blir man tvungen att gå igenom några instanser och tydligen finns det någonstans en dam som sitter med alla världens kalendrar (eller så föreställer jag mig det) och slår upp utländska föräldrars namnförslag för att kolla om det är ok. De jag känner har fått namnen godkända, men varit tvungna att betala 700-1000 tjeckiska kronor för det. Och en vän till mig fick kämpa för att få igenom namnet Noa för sin son - hon är själv finländska och i Finland är ju namnet ett pojknamn. Men här fick hon höra att det inte går för sig, dels slutar namnet på -a så det passar ju inte att vara maskulint och dels är det ett flicknamn i Israel (vad det nu har med saken att göra då hon bor i Tjeckien och själv kommer från Finland är det ingen som kan förstå).
Lite konservativt är det alltså här i landet fortfarande. Det samma gäller ändelsen -ova på flickornas efternamn. Är man som utlänning inte medveten om att det automatiskt läggs till på efternamnet ifall det föds en flicka så blir det en "glad" överraskning när man hämtar ut barnets födelseattest. Jag tror att det är många utländska par som inte ens tänker på att någon skulle börja ändra på deras efternamn då barnet föds men här skrivs ett flickbarn automatiskt in med -ova också på sitt utländska efternamn, ifall man inte på förhand meddelar att det inte skall göras. Så fick t.ex. min förra chefs dotter (båda föräldrarna utlänningar) efternamnet Gockelova då hon föddes i Tjeckien. Självklart kan man få också detta ändrat efteråt, men det är en rumba att springa runt på magistraten och fixa det. Därför är jag glad att vi märkte blanketten som kunde fyllas i på förhand där vi uppgav att ena föräldern är utlänning och vi undanber oss tillägget -ova ifall det blir en flicka (detta var vi tvungna att göra trots att det i vårt vigselattest står att alla eventuella barn skall ha namnet Heczko, utan -ova).
En del hjärngymnastik får man alltså göra då man skall namnge ett barn i det här landet. Vi hade som tur inga problem och namnet - Ella Sofia Heczko - blev precis så fint som vi ville.